www.wikidata.uk-ua.nina.az
Svenska Dagbladet SvD abo zh Svenskan Sve nska da gbladet abo zh Sve nskan Shvedskij shodennij listok shvedska shodenna rankova gazeta oznachena yak nezalezhna pomirkovana Rozmishena u Stokgolmi zasnovana 1884 roku Teper nalezhit norvezkomu vidavnichomu koncernu Schibsted Yiyi peredplachuyut i kupuyut majzhe po vsij krayini Golovnim redaktorom i vidpovidalnim vidavcem z 2002 roku ye Lena K Samuelsson Golovnim politichnim redaktorom z 2004 roku ye P J Anders Linder Svenska Dagbladet Logotip gazetiKrayina ShveciyaTip shodenna rankova gazetaMova shvedskaPolitichna nalezhnist nezalezhna pomirkovanaMisce publikaciyi StokgolmVidavec svTomas Mattsson sv Format tabloyidPeriodichnist 1 doba 3 Zasnovano 1884Vlasnik Schibsted Redaktor politichnij redaktor P J Anders LinderGolovnij redaktor Lena K SamuelssonGolovnij ofis Mester Samuelsgatan 56 Stokgolm Master Samuelsgatan 56 StockholmNaklad 185 600 2011 rik budni 2 ISSN 1101 2412SvD se Svenska Dagbladet u VikishovishiRedakcijnij budinok u dilnici Klara 1905 rik Kolishnye redakcijne primishennya u Kungsgolmi U 2010 roci gazeta perebralasya do budinku bilya Korolivskogo mosta Z usih drukovanih organiv Shveciyi Svenska dagbladet i Skanska Dagbladet mayut najbilshu finansovu dopomogu vid derzhavi 4 U 2008 roci kozhna z nih oderzhala 65 miljoniv kron Zmist 1 Istoriya 2 Chastini gazeti 2 1 Ninishnya storinka 2 1 1 Redaktori Ninishnoyi storinki 3 Osobi sho spivpracyuvali z gazetoyu 3 1 Golovni redaktori 3 2 Vikonavchi direktori 3 3 Politichni redaktori 3 4 Kulturni redaktori 3 5 Hudozhniki ta ilyustratori 3 6 Inshi vidomi spivrobitniki gazeti 4 Linki 5 PrimitkiIstoriya Redaguvati nbsp Pershij nomer gazeti Svenska dagbladet 18 grudnya 1884 roku Svenska dagbladet zasnovana 1884 roku Pershe chislo vijshlo 18 grudnya Comu pospriyali peredusim majbutnij pershij redaktor chasopisu Aksel Yederin 1850 1925 i drugij redaktor Oskar Nuren 1844 1923 Nomer gazeti koshtuvav u Stokgolmi p yat ere a za mezhami stolici desyat ere Pershij nomer mistiv tilki prognoz pogodi j anonsi Najbilshoyu novinoyu togo roku bulo zvinuvachennya Avgusta Strindberga v koshunstvi yakogo vin nibito dopustivsya u zbirci opovidan Odruzheni U 1885 1887 rokah vihodili takozh vechirni vipuski Spochatku gazeta bula konservativna a z 1897 roku koli golovnim redaktorom stav Gelmer Kej zmistilasya v bik liberalizmu U pershij period jogo uryaduvannya z gazetoyu spivpracyuvali zokrema Verner fon Gejdenstam i Ellen Kej U 1907 1909 rokah posadu golovnogo redaktora obijmav Gustaf Zetelius ale na ce misce povernuvsya Kej i pracyuvav azh do 1934 go 1910 roku gazeta uhililasya vpravo j stala pomirkovanoyu Z 1977 roku vona nezalezhna pomirkovana a ce oznachaye sumish liberalno konservativnih idej rinkovo ekonomichnogo napryamku Gazeta znachno vidriznyalasya vid inshih tim sho na yiyi pershij storinci zavzhdi buli tilki anonsi Spershu redakciya roztashuvalasya na rozi vulic Kungsgatan i Vasagatan 1887 roku pereyihala na Karduansmakargatan 12 a u 1897 mu novim osidkom stav budinok na perehresti vulic Klara sedra chyurkogata i Karduansmakargatan U 1915 vlasniki gazeti pridbali dim 11 na vulici Karduansmakargatan j za rahunok cogo rozshirili ploshu redakcijnogo primishennya 1962 roku redakciya perebralasya na Rolambsvegen 7 u 1995 mu na Yervellsgatan 28 2003 roku osidkom chasopisu znovu stav centr Stokgolma cogo razu vulicya Mester Samuelsgatan U 2010 roci koncern Schibsted rozmistiv svoyi pidrozdili u tomu chisli Svenska dagbladet i vechirnyu gazetu Aftonbladet u budinku pid nazvoyu Kungbruguset Veliku chastinu tirazhu chasopisu Svenska dagbladet vipuskala drukarnya v Sedertelye Shoroku chasopis priznachaye taki nagorodi yak Literaturna premiya gazeti Svenska dagbladet Zolota medal gazeti Svenska dagbladet za najkrashi sportivni dosyagnennya roku Operna premiya gazeti Svenska dagbladet i Premiya Taliyi vid gazeti Svenska dagbladet U 1923 1964 gazeta Svenska dagbladet vipuskala richnik Svenska Dagbladets arsbok Vin vhodiv u sklad richnika Anno yakij publikuvalo vidavnictvo Korona forlag U 1960 mu pobachila svit Svenska Dagbladets Historia 1884 1940 Istoriya gazeti Svenska dagbladet za 1884 1940 roki Cyu pershu chastinu redaguvav Ivar Andersson U 1965 mu vijshla druga chastina pid nazvoyu Litteratur konst teater och musik i SvD 1897 1940 Literatura mistectvo teatr i muzika v gazeti Svenska dagbladet u 1897 1940 rokah Yuvilejnogo 1884 roku vijshov tretij tom pid redakciyeyu Elizabet Sandlund SvD under Ivar Anderssons tid 1940 1955 Svenska dagbladet za chasiv Ivara Anderssona 1940 1955 Chetvertu chastinu mav pidgotuvati Lars Lagerstedt Vona mala pokazati zagalnij stan rechej u gazeti robochi umovi ta yihnij vpliv na zmist gazeti 1974 roku v gazeti z yavilasya Idagsidan Ninishnya storinka na ti chasi novina v gazetnij zhurnalistici Na cij storinci publikuvalisya statti pro poglyadi na zhittya pro socialni ta filosofski pitannya Veli yiyi dvi zhurnalistki Marianna Fredriksson i Ami Lennrot Do stolitnogo yuvileyu v 1984 roci opublikovano vidannya 100 ar med Svenska Dagbladet 1884 1984 pid redakciyeyu Larsa Lederstedta Vono skladayetsya z faksimile vibranih storinok za vsi sto rokiv a takozh iz korotkogo rezyume za kozhne desyatilittya Takozh vijshov u svit yuvilejnij nomer formatu A4 Ett hundraarigt aventyr Stolitnya prigoda z nostalgijnim oglyadom cih rokiv Chastini gazeti Redaguvati Svenska dagbladet skladayetsya golovnim chinom iz troh chastin Vsi voni tabloyidnogo formatu Golovna chastina ce najvazhlivishi vitchiznyani j zarubizhni novini sport a takozh Ninishnya storinka i prognoz pogodi Druga chastina ekonomichna z novinami pro ekonomiku ta promislovist pro birzhu j privatne gospodaryuvannya Shonedili tut podayut reportazh zvanij N U 2005 mu Svenska dagbladet i Aftonbladet zapochatkuvali dilovij sajt E24 se j spivpracyuvali do 2012 roku Vidtak Svenska dagbladet zapochatkuvala novij sajt Nliv se U chastini Kultura ye novini pro kulturu muzikoznavchi kinoznavchi ta teatroznavchi statti j recenziyi reportazhi Takozh publikutsya radio i teleprogrami U p yatnici suboti ta nedili vihodit blok pid nazvoyu K U cij chastini shodnya publikuyut esej na yakus akademichnu temu U suboti vihodit dodatok z miskimi novinami Magasinet med SvD Krim usogo inshogo vin mistit takozh materiali pro zhitlo jogo obladnannya j sad Ranishe shop yatnici vihodiv zhurnal dodatok Min Helg Moye svyato pro miske zhittya yizhu modu krasu zdorov ya i take inshe Tut publikuvali ocinki restoraniv i kafe teleprogrami na tizhden i poradi na temu kulturnogo vidpochinku 2009 roku cej dodatok zakrili j pochali drukuvati taki materiali na storinkah kulturi Krim togo raz na kvartal Svenska dagbladet vihodit iz dodatkom pro yizhu u spivpraci z kulinarnim sajtom Tasteline pidporyadkovanim koncernu Schibsted Vihodyat takozh dodatki Scenhost Scenichna osin i Scenvar Scenichna vesna Gotuyut takozh prinagidni vipuski prisvyacheni vazhlivim podiyam napriklad Olimpijskim igram chempionatam svitu z futbolu ta viboram do riksdagu Ninishnya storinka Redaguvati Ninishnya storinka ce viddil gazeti prisvyachenij psihologiyi ekzistencijnim statevim i gendernim pitannyam temam pro ditej i molod pro tendenciyi rozvitku suspilstva pro gigiyenu i zdorov ya Seriyi statej takoyi tematiki stali postijnoyu prikmetoyu ciyeyi storinki Redakciya daye bagato miscya yak na storinkah gazeti tak i u virtualnomu prostori na te shob chitachi vislovili svoyu dumku j rozpovili svoyi istoriyi Cyu storinku zapochatkuvala yak redaktor u 1974 roci Marianna Fredriksson Persha seriya statej mala nazvu Ont i sjalen Bolit dusha j bula prisvyachena psihichnim rozladam Stvoryuvavsya novij napryam yakij stali zvati insiktsjournalistik zhurnalistikoyu poglyadu I ranishe v gazeti pomishali vinyetku Idag Sogodni ale todi jshlosya pro narisi j fejletoni V Interneti Ninishnyu storinku mozhna znajti na adresi www svd se idag funnits z 1999 roku Pid vplivom serij statej opublikovanih na Ninishnij storinci postayut novi shvedski slova Napriklad maskrosbarn curlingforaldrar i kvartslivskrisen Ukrayinskoyu yih mozhna priblizno peredati yak diti kulbabki kerlingovi batki tobto taki sho vtruchayutsya v zhittya ditej i obrazno kazhuchi protoryuyut pered nimi dorizhku yak u kerlingu i kriza chverti zhittya U 2006 roci tovaristvo Vetenskap och Folkbildning Nauka i narodna osvita visunulo redakciyu Ninishnoyi storinki na prisvoyennya zvannya Obmanshik roku za publikuvannya serij statej pro tak zvanu energetichnu medicinu Redaktori Ninishnoyi storinki Redaguvati Marianna Fredriksson 1974 1987 Ann Lagerstrem 1987 1993 Katarina Baldo Zagadu 1993 2000 Anders Gaag 2001 2006 Per Sederstrem 2006 2009 Suzen Shulc 2009 Osobi sho spivpracyuvali z gazetoyu RedaguvatiGolovni redaktori Redaguvati Aksel Yederin 1884 1888 Yalmar Sandberg 1888 1891 Dan Oker yelm 1891 1893 Gustaf E Erikson 1893 1897 Gelmer Kej 1897 1907 Gustaf Zetelius 1907 1909 Gelmer Kej 1909 1934 Karl Tryugger 1934 1940 Ivar Andersson 1940 1955 Allan Gernelius 1955 1969 Sven Gerenc 1969 1974 Gustaf fon Platen 1974 1982 Ula Gummesson 1982 1987 Gans L Zetterberg 1987 1988 Lennart Persson 1989 Bertil Turekull 1989 1991 Mats Svegfors 1991 2000 Hannu Olkinuora 2000 2001 Lena K Samuelsson 2001 Vikonavchi direktori Redaguvati Karl Tryugger 1934 Sven Gerenc 1962 Ulof Yungren 1978 Gokan Lambert Ulsson Stefan Stremkvist 1981 1991 Sven Geek 1991 1996 Kore Gustafson 1996 1999 Gunnar Stremblad 1999 2006 Raul Gryuntal 2006 2009 Gunilla Asher 2009 Politichni redaktori Redaguvati Otto Yerte Karl Aksel Tunberger 1969 1978 vidpovidalnij vidavec 1963 1978 Aksel Valdemarson 1978 1983 Mats Svegfors 1983 1991 Gokan Gagvall 1991 2000 Mats Yugansson 2000 2003 P J Anders Linder 2003 Kulturni redaktori Redaguvati Gunnar Brandell 1950 1962 Lejf Karlsson 1969 1981 Ingmar B yerksten 1981 1991 Lars Lennrot 1991 1993 Peter Lyuterson 1993 2001 Karl Otto Verkelid 2001 2008 Stefan Eklund 2009 2010 Kaj Shyuler 2010 2012 Martin Yensson 2012 Hudozhniki ta ilyustratori Redaguvati Anders Andershe Risuvalnik Anders Yan Berglin Yesta Chatam Yalmar Enerot Albert Engstrem Pelle Furshed Fibben Gald Riber Gansson Nils MelanderInshi vidomi spivrobitniki gazeti Redaguvati Mariya Abaragamsson Knut Anlund Lena Andersson Yunas Arnesen Bengt Bedrup Yanne Bengtsson Frans G Bengtsson Yan Berglin Karl Bergman 1979 roku vbitij na roboti v Ugandi Ula Billger Fredrik Beek Kordeliya Edvardson Lotten Ekman Albert Engstrem Bengt Fritofsson Gustaf Freding Karl Ragnar Girov Alf Grandin Yugan Gakelius Kerstin Gallert Sven Gedin Verner fon Gejdenstam Mikael Golmstrem Merit Guldt Giram Ulf Gord af Segerstad Marianna Geek Erik Zettestrem Kar de Mumma Ellen Kej Agneta Lagerkranc Ulof Lagerkranc Per Lagerkvist Oskar Levertin Ingmar Lindmarker Sture Linner Erik Yunberger KAjfas Kaj Lundgren KAyenn Vilgelm Muberg Sofiya Nerbrand Ester Blenda Nurdstrem Tommi Ulofsson Anders Ulsson zasnovnik Stokgolmskogo marafonu Ulof Palme Mozes Pergament Susanna Popova Ture Rangstrem Lyudvig Rasmusson Sten Selander Stiv Sem Sandberg Yeran Shyutte Avgust Strindberg napisav seriyu statej pid rubrikoyu Mistika svitovoyi istoriyi 1903 Chell Svanberg Rihard Svarc Karl Genrik Svenstedt Anri Sune Syulven Yalmar Sederberg Elyzabet Serenson Margareta af Ugglas Gunnar Unger Princ Vilgelm Gasse Zetterstrem Marianna Zetterstrem Viola Karl Gunnar Olen Bertil Estergren Anders EsterlingLinki Redaguvati Svenska dagbladet oficijna vebstorinka Arhivovano 3 lyutogo 2013 u Wayback Machine Gromadskij ombudsmen 6 sprav sho zachipayut gazetu Svenska dagbladet vid 2004 roku do bereznya 2012 roku Arhivovano 31 zhovtnya 2013 u Wayback Machine SvD Vidomi spivrobitniki v istoriyi gazeti Svenska dagbladet Arhivovano 6 zhovtnya 2012 u Wayback Machine SvD Roki sho sformuvali Svenska dagbladet Arhivovano 23 grudnya 2009 u Wayback Machine Primitki Redaguvati a b The ISSN portal Paris ISSN International Centre 2005 ISSN 1101 2412 d Track Q12131129d Track Q90d Track Q70460099 TS Mediefakta och upplagor Webbtjanst Kontrollerad 04 03 2012 Muck Rack 2009 d Track Q57500196 Pidtrimka presi Arhiv originalu za 23 bereznya 2015 Procitovano 3 lyutogo 2013 Otrimano z https uk wikipedia org w index php title Svenska Dagbladet amp oldid 39547908